Karta

Vill du vara med?

Räcker upp handen

Pedagog Värmland skapas av en redaktion och av pedagoger och skolledare som vill vara med. Du kan vara delaktig på flera olika sätt:

Bidra i diskussioner

Kommentera gärna artiklar, blogginlägg och annat som finns på webbplatsen.

Bedömning för lärande - vad är det?

Bedömning för lärande handlar om att synliggöra elevernas lärande för att kunna stötta dem i deras fortsatta utveckling, men också för att kunna förändra sin egen undervisning så att den bättre svarar mot elevernas behov.

Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Karlstads universitet, berättar här vad som kännetecknar en bra bedömning utifrån forskning.

Här hittar du mer läsning om bedömning för lärande.

Nästan som en pappa

På väg hem från ishockeymatchen en kväll säger min 14 åriga son plötsligt: ”Mamma vet du ibland skulle man faktiskt kunna tro att du är en pappa.” Även om jag kan gissa svaret frågar jag min son ”Hur menar du nu?” Sonen blir tyst en kort stund sen svarar han: ”De flesta på hockeyn var killar och de som var där tillsammans med barn var killar. Mammor går liksom inte på hockey”. Jag avbryter honom och säger att jag faktiskt såg några mammor också. ”Ja men de var ju inte ensamma. De var där med en pappa.” Jag funderar en stund och inser att han antagligen har rätt.

Notera din undervisning

Block och penna

Pedagog Värmland har tagit fram en noteringsbok som hjälper dig att undersöka och reflektera över din undervisning. Du blir uppmärksam på vad som händer i klassrummet och kan använda det för att utveckla ditt sätt att undervisa.

Så här gör du

Halleluja!

Dags för utvecklingssamtal! Vi kämpar fortfarande med ett väldigt traditionellt förhållningssätt till omdömen och utvecklingssamtal. För mig är det främst en fråga om rättsäkerhet – eleverna har rätt att veta hur de ligger till och jag som mentor har ett ansvar att informera föräldrar och skapa mig en helhetsbild kring mina elever. Så någon form av dokumentation är  oundviklig. Däremot är det svårt att uttrycka sig framåtsyftande – och det kan vara väldigt svårt att säga något riktigt konkret kring eleverna redan i början av oktober.

Livet på ett bananskal

En blick i backspegeln på de senaste åren ger mig känslan av att leva livet på ett bananskal; halkandes i olika riktningar. Det kan låta som att jag slumpmässigt kastas i olika riktningar, men egentligen är det precis tvärtom. Jag är numera mycket medveten om i vilken riktning jag halkar på mina banaskal. Det handlar om att välja vilka banaskal jag vill halka med på. Ibland vet jag inte riktigt vart det bär, men jag vet att det troligtvis för mig i den riktning jag önskar.

Vi gör det tillsammans!

"Jag blir trygg när jag får vara med och bestämma", "Det blir roligare". Jag sitter och pratar med några av mina elever om hur de tycker det är att få vara med och bestämma innehållet i undervisningen. Detta var för ca ett år sedan när eleverna gick i femman. Det var då jag började på allvar. Att låta eleverna vara med och planera undervisningen. Jag hade aldrig gjort på det sättet tidigare. Visst, eleverna hade fått vara med till viss del, välja uppgifter under ett lektionspass efter svårighetsgrad men nu släppte jag in dem i undervisningen på ett helt annat sätt.

Att vilja förändra...

Sju veckor in på höstterminen är det lätt att känna att man jobbar för överlevnad. Å ena sidan har man just startat, nyss lärt känna nya elever och precis börjat få grepp om kursen och å andra sidan är det dags för omdömen och utvecklingssamtal samt att avrunda arbetsområden inför den kommande lovveckan. Huvudet är fyllt av idéer om hur vi ska komma vidare samtidigt som man försöker finnas i nuet.

Sidor