Blogginlägg

Värdegrund från små till stora

Alla hjärtans dag har som bekant passerat. En dag värd att uppmärksamma lite extra i våra klassrum med våra elever. Jag är säker på att i Sveriges skolor har det målats hjärtan som dekorerar våra väggar. I lamporna i taken kanske det hänger hjärtan. Värdegrundsarbetet kanske blir allra tydligast runt denna dag men pågår ju faktiskt året om, alla dagar under läsåret.

Att stötta varandra

När jag började arbeta som lärare år 2000 var det inte vanligt med öppna dörrar mellan klassrummen. Inte på den skola jag arbetade på. Det kanske inte var så vanligt  på andra skolor heller. Jag hörde inte talas om kollegialt lärande och samarbete. Det var jag och min klass. Vi hade det i och för sig ganska bra och jag tänkte inte på att det skulle berika mig med kollegialt lärande. Det var så mycket annat att fokusera på de första åren. Mina kollegor mötte jag i fikarummet och jag såg dem aldrig i samma klassrum som mig eller jag i deras.

Omkastad planering

Det blev inte som jag tänkt mig idag. Inte alls. Den planering som jag tänkt igenom så noga har kastats omkull. Inte på grund av att den var dålig. Inte på grund av att jag blivit sjuk. Utan på grund av elevernas önskemål. 

Beskrivande text var området vi skulle arbeta med några veckor framåt. I teknik skulle eleverna bygga framtidens farkoster och det tåget ville jag hänga på. Vi kunde ju skriva beskrivningar till farkosterna på svenskapassen. Eftersom vi jobbar med cirkelmodellen på skolan var det ett bra sätt att också få in denna metod i arbetet. 

Att se helheten

Vi bygger ett stort pussel och övar oss på att se helheter. Kreativiteten är i full gång i klassrummet för åk 5 på Skattkärrsskolan i Karlstad. Vattnets kretslopp är temat för veckans svenska, bild och geografipass.

Hela hösten har vi temat "Vatten" där vi kopplar samman de flesta teoretiska ämnen för att få en helhet. Pusslet läggs bit för bit, så eleverna får olika infallsvinklar kring vatten. Så småningom ser de hela bilden.

Vi är i hamn!

Så kändes det i dag. Vi är i hamn! Hela skolan har varit ute på en lång resa under året och nu har vi äntligen ankrat. Det har varit en resa med stormar, med stiltje, med fin vind i seglen. 400 elever och tillslut 400 berättelser = 400 författare. Det var en magisk kväll. En riktig bokrelease!

Tumme upp

Har du lärt dig lektionens mål idag? Vänd tumme upp eller tumme ner.
Tänk efter, vad är det som gjort att du vände grön eller röd tumme?
Hur ska du göra nästa gång för att fortsätta med grön tumme, eller för att få grön tumme?

Vikten av en strukturerad tavla

Googlar man på ordet struktur så kommer synonymerna inre byggnad, uppbyggnad, sammansättning, mönster, form, yta, textur och konstruktion upp. När konstnären målar en tavla finns det en tanke bakom motivet. Inspirationen har hämtats någonstans ifrån. Varje del har en given plats. Tillsammans skapar bilden en helhet. Just nu är åk 4 på Skattkärrsskolan med i Värmlands museums projekt "Pegasus". Fyra tisdagar i rad får vi vara med om ett tematänk inom ämnena svenska och bild där utgångspunkten är att låta de inre bilderna bli synliga. Det synliga lärandet.

Betydelsefulla lärare

Du är en av dem, vet du det? Du gör skillnad för barn och ungdomar varje dag, utan att du tänker på det. Du påverkar livet för många genom ditt sätt att bemöta, ditt förhållningssätt, din förmåga att skapa trygghet i klassrummet, din förmåga att undervisa och lära ut. Det är betydelsefullt. Kanske vet du inte om detta nu, men i din klass finns flera elever som du gör skillnad för. En del visar det inte, andra visar det genom teckningar och lappar med texten ”Världens bästa fröken”.

Värdegrundsarbete alla dagar, hela tiden

”Du vet väl om att du är värdefull. Att du är viktig här och nu. Att du är älskad för din egen skull. För ingen annan är som du.” Texten är en gammal sångstrof skriven av Ingemar Olsson, som för övrigt finns med i den svenskapsalmboken. 
Värdegrundsarbete i skolan är viktigt. Det genomsyrar läroplanen i kapitel 1 och är basen för att alla ska känna trygghet och trivsel i skolan.

Aktiva klassråd

Under en längre period har jag funderat på klassrådets funktion och idé. Klassråd, ett område i samhällskunskapen som kanske ligger på en viss tidpunkt varje vecka på schemat. Klassråden är en viktig möjlighet för elever att ta del i och påverka utformningen av sin egen utbildning.

Varför gör jag som jag gör?

Jag hade idag förmånen att få hälsa på i en härlig förskoleklass på min skola, som skulle sätta igång med att rita egna böcker. Det var spännande att få vara med från starten på uppgiften då barnen satt i ring och lyssnade med stora ögon på sin fröken som först läste en bok och sedan berättade att barnen nu skulle få göra deras allra första egna bok. Samlingen var lugn och metodisk. När fröken berättat klart om uppgiften började hon vika två papper på mitten och sedan sätta ihop dem med en häftapparat. Barnen fick sin bok, en i taget och smög sedan iväg och satte sig vid sin bänk.

Vad är ledarskap?

Att ha ett tydligt ledarskap i klassrummet handlar om att ha en tydlig ledning. Peka ut vägen till målet så att alla elever är med på banan. Det handlar också om att ha ett bra bemötande, kunna skapa motivation till lärande, vara tydlig i instruktioner och göra anpassningar så att alla elever kan nå så långt som möjligt. Detta är inte helt enkelt. Ibland vet jag att jag lyckas, ibland vet jag att jag misslyckas. En lärares vardag är inte den samma varje dag. Vi ställs för utmaningar och svårigheter, tillfällen då vi behöver prioritera och vara flexibla. 

Vad är arbetsro?

Bra arbetsro kännetecknas av ett tyst klassrum? En fungerande arbetsro av bra lärare? Eller fungerande elevgrupp? Eller ett klassrum där eleverna är delaktiga i beslut som rör dem själva? Eller kan det vara så att i ett tyst klassrum har eleverna lärt sig att bra arbetsro består av tystnad? Ser vi olika på det där beroende på om vi är lärare eller elever? 

Har du något att berätta?

I senaste numret av Lärarnas tidning skriver chefredaktören om att vi ska acceptera olikheter och låta eleven ta plats. Det är viktigt. Elever lär av varandra. När elever får leda lektioner i matematik stiger intresset för ämnet visar projektet Mathivation. Projektledaren Johan Lööf abetar tillsammans med eleverna på Fagrabäckskolan i Växsjö. Han delar med sig av sina erfarenheter. En intressant och viktig artikel.

Ny klass - nya utmaningar

Att få en ny klass vid terminsstart är nyttigt, roligt men också utmanande. Det kan kännas bekvämare att följa den klass man haft läsåret innan. Då vet jag precis vad jag har att arbeta med, vilka svårigheter, utmaningar och förväntningar. Men mina elever gick vidare mot nya mål i våras, in i ett nytt stadium. Jag hade dem under endast ett läsår, men blev otroligt fäst vid mina elever. Det var med en pirrig känsla jag gick in i det nya läsåret. Att ta emot 26 st 10 åringar är inte helt oproblematiskt och lätt. Men det är spännande!

Rensa, kasta, släng!

I eftermiddags satt jag bland, plastsäckar, papper, gamla böcker, pärmar och högar av bråte och visste inte var jag skulle börja. Jag hade börjat lite försiktigt att rensa min arbetsplats, mitt skrivbord, min rullhurts och bokhylla. Det fanns massor att slänga, sortera och lägga på rätt ställe.  Det blev en dominoeffekt! Varför hade jag sparat det här? Och det här? Oj, detta hade jag glömt! Denna skulle sättas in i en pärm. Hm vilken oordning det var i pärmarna. Det ena gav det andra. Jag trodde aldrig jag skulle bli klar.

Allt börjar med en bra planering!

Planering vind för våg, dag för dag, eller genomtänkt planering för några veckor framåt. Vad ger bäst resultat? 

Planering är grunden för verksamheten i skolan. Vi planerar friluftsdagar, idrottsdagar, läsdagar, gemenskapsdagar mm. Det är planering som gäller aktiviteter som ska genomföras, bokning av bussar, mat och allt som hör därtill. Det inre arbetet i skolan dvs det inne i klassrummen ska också planeras. Och det är här det börjar! Här börjar resan, elevernas resa mot måluppfyllelsen i våra ämnen. 

Kan det demokratiska samhället flytta in i klassrummet?

Vårt samhälle bygger på de demokratiska principerna dvs de grundläggande demokratiska värderingarna. Grunden är vår åsiktsfrihet med yttrandefriheten och tryckfriheten som elementära byggstenar. Vi känner till att för att ett beslut ska vara demokratiskt så krävs det att alla människor har samma värde och att de har en röst var. Fri opinionsbildning och majoritetsprincipen kännetecknar också en demokrati och att hänsyn till minoriteternas intressen tas. Demokrati är när vi tillsammans bestämmer. Vi väljer representanter som ska företräda våra åsikter i regering och riksdag.

Föra tanken vidare

Måste slå ett slag för boken "Föra tanken vidare - reflekterande arbetssätt i skolan" av forskare Ulla Viklund (2013, Lärarförbundets förlag). Boken handlar om hur du som pedagog kan utveckla ett förhållningssätt i undervisningen så att eleverna blir mer delaktiga samtidigt som du blir mer medvetet reflekterande.

Synliggör begreppen!

Ämnesspecifika ord och begrepp finns i alla ämnen. I läroplanens olika kursplaner kan man läsa att eleverna ska kunna använda begreppen när de visar sin kunskap, när de samtalar, reflekterar, beskriver och diskuterar. För många elever är det svårt att komma ihåg eller förstå många begrepp vilket ger dem svårigheter när de ska läsa texter och lära in kunskap.  Utan förståelsen blir texten platt och läsningen meningslös.

Keywords- läsförståelsestrategier på engelska- går det?

Det började i höstas någon gång, mina grubblerier på om det går att använda olika läsförståelsestrategier på engelska. Jag och min kollega beslutade oss för att testa. Vi hade jobbat med nyckelord i olika faktatexter på geografin och det gav mycket bra resultat hos eleverna då det gällde att sammanfatta texter med egna ord. Gick dessa strategier att använda i våra engelska texter?

Nyårslöfte

"Jag har inget att göra, mamma vad ska jag göra?", sonen ropar från övervåningen. 
" Du kan väl läsa lite, vi har ju lånat böcker på biblioteket", svarar jag. 
"Varför då? Det är tråkigt att läsa, du läser ju aldrig". 
Där blev jag tyst och konversationen stoppade för ett tag. Jag började fundera. Hur kommer det sig att så många barn idag tycker det är tråkigt att läsa? Och läser jag verkligen aldrig?

Ett växande klassrum!

Vi har haft ett växande klassrum denna vecka! Läsning, skrivning och bildarbete! Det har varit vårt innehåll på geografi, svenska och bildlektionerna. Utifrån en egen vald fördjupning kring jordens processer har eleverna skapat, varit kreativa, läst, tagit ut nyckelord, gjort tankekartor, skrivit sammanfattningar. 

Vi har fått svar!

Tänk att undervisning kan vara så spännande! Det finns så mycket i verkliga livet man kan utgå ifrån i undervisningen i ämnet svenska (och andra ämnen också för den delen). I mitt förra blogginlägg skrev jag om en bok jag läst med mina elever i åk 6. Den heter "Instängd" och är skriven av Torsten Bengtsson. Anledningen till att vi började läsa den var att jag fick vara med om en otroligt häftig upplevelse i våras då min klass hade författarbesök. Då presenterades boken av författaren själv.

Applådera mera!

Det var längesedan jag fick applåder. Men idag fick jag det..... fast de var inte riktade mot mig utan till den bok som vi precis avslutat. Jag hade lovat  barnen att vi skulle läsa ut vår högläsningsbok "Instängd"  av Torsten Bengtsson. Det var fler sidor än jag först trodde och tog alldeles för lång tid av vårt svenskapass egentligen. Min ambition var att vi också skulle hinna utvärdera boken, men som vanligt hade jag överplanerat.

Rita din läsförståelse

För en vecka sedan fick jag en uppgift som jag skulle testa i min klass. Jag hade varit på RUC:s seminarieserie ”Läsförståelse och läsundervisning” på Karlstad universitet och blivit fylld med inspiration och idéer. Uppgiften gick ut på att låta eleverna visualisera text. Eftersom jag kände att jag jobbat mycket med skönlitteratur i mina klasser ville jag utmana både mig själv och mina elever och låta dem få en faktatext.

Vi vill ha ett skolval!

Ögonblicket var där och jag pausade i min genomgång. Jag hade berättat för klassen vad vi skulle lära oss i arbetsområdet kring "Så styrs Sverige" i Samhällskunskapen. Jag hade många bra tankar på hur jag ville att vi skulle arbeta, men nu var det elevernas tur att först föra fram sina åsikter. Jag körde samtalet i helklass. Skulle det bli några förslag på hur vi skulle arbeta? Direkt viftade många händer.  

Beprövad erfarenhet, eller?

Jag ska testa något nytt, eller egentligen är det gammalt. Fast nytt i ett annat sammanhang. Kanske blir det en flopp, eller så kan jag därefter kalla det beprövad erfarenhet. Fast vad är beprövad erfarenhet egentligen? Hur många gånger måste man testa något för att kalla det beprövad erfarenhet? Tre, sju eller tio? Med en klass eller flera? Med olika många elever och kulturella bakgrunder? Tja, jag har inget svar och jag tror inte det finns rätt eller fel här. Eller?

Fallgropar eller utsiktspunkter?

På sommaren åker jag till en plats där mina ögon och min själ får vila. Min familj har förmånen att ha en liten, betoning på liten, stuga vid Siljan. I de trakterna finns det många fina utsiktspunkter och jag älskar att stå längst upp på Gesundaberget och blicka ut över bygden. Det är något magiskt när man ser långt och står högt. Det är befriande. Tillvaron ses från ett annat perspektiv. Möjligheter istället för svårigheter. Snart åker jag dit igen men först lite arbete kvar som ska göra på skolan innan det är dags. För det är utvärderingarnas tid.

Hur ökar jag mina elevers skrivförmåga?

I kursplanen för svenska står det att eleverna i åk 6 ska kunna:
"...skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling."  ( Lgr 11, kursplanen i svenska, kunskapskrav för E-nivå).

Det blev FÖR svårt!

"Vi vill arbeta med en svår text! " Det var en önskan från eleverna när vi planerade läsårets sista område i svenskan som handlade om "Duktiga läsare". Jag funderade en stund. Var de texter som vi jobbat med under åk 6 för lätta? Antingen hade jag valt för lätta texter eller så hade eleverna blivit mycket duktiga på läsförståelse under året. Jag valde att tro på det sistnämnda. 

Inspirerad läsundervisning!

Wow! Vilken lektion! Så kul det var idag!  Hur ofta känner du så när du går ut ur klassrummet efter ett lektionspass när det är dags för tio-rast eller lunch? Idag kände jag så. Det var inte bara eleverna som var inspirerade och entusiastiska. Jag också. Tack vare ett nytt sätt att arbeta med vår gemensamma högläsningsbok "Döden dö" av Torsten Bengtsson.  

En bit av Värmland

Idag har jag träffat en bit av Värmland. 250 pedagoger från olika delar av vårt härliga landskap träffades på RUC:s (regionalt utvecklingscentrum) satsning "Läförståelse och läsundervisning" på Karlstads Universitet. En härlig start på en kompetensutveckling som ska sträcka sig under ett helt läsår. Idag fick jag  många bra tips och ideér på hur vi pedagoger kan ta oss an olika texter tillsammans med våra elever. Tips och ideér är viktigt.

Dags att släppa taget!

Endast några veckor kvar nu. Efter att ha tillbringat nästan tre år tillsammans känns det konstigt att släppa taget och låta eleverna vandra vidare.  Vi har haft fantastiskt roligt tillsammans och den största glädjen har varit att se eleverna utvecklas och gå framåt.  Det händer mycket under mellanstadietiden men nu är eleverna tonåringar och behöver få nya utmaningar av andra lärare. 

Satsa du också!

Har kikat in på sajten "En läsande klass" idag och upptäcker en guldgruva. Du har säkert varit inne där men jag stötte på denna sida först för någon månad sedan. I en mycket bra föreläsning fick jag många idéer och tankar. Pedagoger på Sätraskolan i Stockholm delar med sig av deras läsförståelsemetod och jag känner direkt. Detta är bra! Riktigt bra! Detta skulle fungera och höja läsföretåelsen hos våra svenska som andraspråkselever på vår skola. Sätraskolan är en skola där det talas 40 olika språk. De allra flesta elever läser svenska som andraspråk.

De kan!

De står där i mitten på Forum på Sannerudsskolan. De inleder en föreläsning för 80 åhörare om elevmedverkan. Så självsäkra, starka, inspirerade. De hälsar alla välkomna. Mina elever! Två av dem, snart 13 år gamla. Jag är så stolt så jag nästan spricker. Jag står bara och ler och mitt hjärta jublar. 

Lyser solen på din himmel?

Regn, blåst och ett riktigt rusk-prick väder mitt i sportlovsveckan. Sveriges alla lärare har paus. En välbehövlig vila mitt i terminens hektiska tempo. Jag måste medge att jag var trött när lovet inbefann sig, som jag brukar vara, men denna gången var det extra märkbart. Jag behövde sportlovet extra mycket denna gång. Jag såg framför mig soliga dagar med blå himmel och mycket utomhustid. Det ser inte ut att bli riktigt så.

Text + samtal = sant!

Idag har vi lyssnat på ett avsnitt av Sveriges radios julkalender 2012 "Siri och ishavspiraterna"  skriven av författaren Frida Nilsson. En fantastiskt bra bok framförd på ett spännande sätt med lagom långa avsnitt på 8 min. Det var knäpptyst i klassrummet. Efteråt fick eleverna i grupper samtala om vad de hade hört utifrån olika samtalsfrågor. Oj vad de pratade! Jag kommer definitivt fortsätta med nästa avsnitt i morgon. 

Nationella prov-tiden

Nu börjar det. Imorgon för att vara helt exakt. Nationella prov i svenska för åk 6. En hektisk tid startar, en tid med rättning, många reflektioner, tankar och funderingar. Det är inte enbart en bedömning av mina elever, jag kommer också börja granska mig själv. Har jag undervisat på rätt sätt? Har eleverna med sig den kunskap, utvecklat de  förmågor de behöver för att uppnå de olika kunskapskraven? Har jag satt rätt betyg vid jul? En alldeles naturlig utvärdering av min undervisning startar. 

Bort med JANTE!

Har under en tid funderat på varför vi lärare kan ha svårt att glädjas över andras framgångar, dela med oss av det vi är bra på, ta till oss råd och tips från andra. Du kan säkert detta men det finns nog några stycken av oss ute i avlånga Sverige som kan ha svårt att öppna upp klassrummet. För det är just det vi behöver göra. Öppna upp klassrummet för varandra. Visa våra styrkor så andra kan ta del av dem. Berätta om det vi tycker är svårt och det vi behöver utveckla så att vi kan hjälpa varandra. Det är tufft nog att vara lärare idag och ensam är inte stark. 

Läsdag

De ligger lite överallt i klassrummet, på bänkar, under bänkar, med kudde och filt. Det små-prasslas och eleverna myser. Glada tillrop och leenden. Vi har läsdag och det ska vara mysigt att läsa. 

Det är så det kommer bli idag, för vi ska nämligen ha läsdag med våra klasser på mellanstadiet på Rudsskolan. Hela dagen ägnas åt läsning av böcker och olika tidningar. Vi lyssnar på ljudböcker. Vi har gjort det förut och dessa dagar brukar eleverna se fram  emot. Att få ta tid till sin läsning och kunna sjunka in i en bok. Det är viktigt! 

Utveckla läsförståelsen tillsammans med andra!

I november och decembermörkret läses det för fullt i alla grupprum och klassrum som jag kan hitta lediga. Vi har ägnat svenskapassen till läsning. Läsning av olika skönlitterära böcker    med ungdomstema. Mina blivande tonåringar har läst hemma i skolan, tyst och i grupp. Samtalen om böckerna utifrån olika frågeställningar har varit intressanta och givande. "Bokcirkel" har varit arbetsnamnet. 

"Jag har läst ut den här, den var jättebra! Får jag ta en ny med mig hem?".Jag har haft fullt upp att bokföra vilka böcker som läses och lånas hem. Med glädje! 

Ja, just det!

Jag sitter i samtal med en kollega och vi reflekterar tillsammans vad vi sett när vi observerat varandra under några lektionspass. Hon säger något som jag tänker till kring." Du hade fin elevmedverkan idag". Jag funderar. Elevmedverkan? Hade jag? Jag skrev ingen planering med eleverna och jag hade inget klassråd. Men så förstår jag. Ja, just det! 

Elevmedverkan, ja tack!

Det finns en mängd digitala hjälpmedel som kan användas i undervisningen. För att inspirera och engagera mina elever ytterligare testade jag att ta hjälp av en digital anslagstavla när vi skulle planera nästa område i svenska "Läsa och samtala tillsammans". Utifrån centralt innehåll och kunskapskrav planerades det för full aktivitet gruppvis i klassrummet. Alla blev engagerade och såg direkt varandras idéer och förslag på den digitala skärmen. Det var ett helt nytt engagemang och ivern sprudlade i klassrummet.

Tom planering

Jag vet vad vi behöver arbeta med i svenska innan jul. Jag vet vad eleverna behöver kunna. Jag vet också hur vi kan arbeta. Jag vet hur jag kan kolla att eleverna kan. Kanske går det snabbare om jag bestämmer... kanske inte! 

Om jag får en uppgift så tycker jag oftast det är bäst om jag får lösa den på mitt sätt. Om jag vet vad jag ska göra och har varit med att bestämma målet så blir jag mer motiverad att utföra uppgiften. Jag blir mer trygg och mindre stressad. Jag har märkt att detsamma gäller mina elever. 

Trafikljus - röd lampa!

För flera år sedan startade jag ett praktiskt arbetssätt som jag kallar stjärnreligion, stjärngeografi eller stjärnhistoria. Det innebär att lära in fakta på ett annorlunda sätt där eleverna får samarbeta med varandra, diskutera och lösa uppgifter på olika stationer. Jag har märkt att flera av mina elever har tagit till sig arbetssättet och lärt sig fakta som de annars skulle haft svårt att lära sig. Vi har fokuserat på begreppsbaserad undervisning och utgått från begrepp från olika världsreligioner för att så småningom kunna jämföra religionerna med varandra.

Vi gör det tillsammans!

"Jag blir trygg när jag får vara med och bestämma", "Det blir roligare". Jag sitter och pratar med några av mina elever om hur de tycker det är att få vara med och bestämma innehållet i undervisningen. Detta var för ca ett år sedan när eleverna gick i femman. Det var då jag började på allvar. Att låta eleverna vara med och planera undervisningen. Jag hade aldrig gjort på det sättet tidigare. Visst, eleverna hade fått vara med till viss del, välja uppgifter under ett lektionspass efter svårighetsgrad men nu släppte jag in dem i undervisningen på ett helt annat sätt.