Att arbeta med särskild begåvning på skolan

Under veckan fick jag en fråga om hur man ska arbeta med särskild begåvning på en skola och jag ska försöka ge några tips här.

Till att börja med så är det mycket viktigt att man gör klart för sig;

  • Hur definierar man särskild begåvning?
  • Hur identifieras vi de särskilt begåvade eleverna?
  • Hur ska vi arbeta för att utveckla lärandet hos de särskilt begåvade eleverna?

För att kunna ge sig in i någon av dessa frågor måste man naturligtvis utöka kompetensen bland personalen på skolan. All personal bör ha någon slags grundkunskap, men alla behöver nödvändigtvis inte ha fördjupad kunskap. Jämför t.ex. med att all personal på en skola har en grundförståelse kring dyslexi, men inte alla är experter på hur man hjälper en dyslexielev.

Skolverket gav i fredags ut ett studiepaket till stödmaterial om särskild begåvning, ni hittar det här: 

I studiepaketet leds man som personal igenom det stödmaterial som skolverket lagt ut, att följa detta är en utmärkt start för skolan i arbetet med de särskilt begåvade eleverna. Det ger en grund som är viktig för alla på skolan.

Det är dock viktigt att tänka på att stödmaterialet är tänkt som en introduktion, några personer på skolan bör alltså fördjupa sina kunskaper. Dessa personer kan bli de som verkar för att skolan får en handlingsplan att förhålla sig till.

I handlingsplanen bör framgå;

  • Hur särskild begåvning definieras, allmänt och om möjligt ämnesspecifikt.
  • Vad en pedagog ska göra om hon/han misstänker sig ha en särskilt begåvad elev.

Behövs någon slags identifikationsprocess? Den bör i sådana fall bestå av både subjektiva och objektiva metoder. Den bör göras av mer än en person och de personer som gör bedömningen bör ha kunskap om särskild begåvning, t.ex. om olika karakteristika hos särskilt begåvade elever.

Det är inte säkert att en identifikationsprocess behövs, om pedagogen och dess kollegor känner sig övertygad eller känner att det fungerar så kan pedagogen börja differentiera undervisningen direkt, t.ex. genom acceleration och/eller berikning.

  • Hur ska man arbeta på skolan för att utveckla lärandet hos de särskilt begåvade eleverna?

Här måste varje skola hitta sitt sätt som passar bra att arbeta på, de pedagoger som har fortbildat sig ytterligare bör spela en viktig roll här. Men förenklat kan sägas att undervisningen måste differentieras.

Det är också viktigt att man liksom ”inventerar” de olika kompetenserna som finns på skolan, så att man vet vem som är bäst på att utmana i svenska, engelska, matematik etc.

I Sverige har vi ett inkluderande skolsystem där alla individer har rätt att utvecklas inom ramen av det vanliga klassrummet.

Det finns mycket att lära av internationell forskning om både metoder och innehåll för att stödja särskilt begåvade elever, en bra artikel att läsa är t.ex. Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented: A Synthesis of the Research on Educational Practice av Karen B. Rogers i Gifted Child Quarterly, 2007, Volume 51 Number 4.

Vi måste dock själva utveckla hur detta ska implementeras i våra svenska klassrum, här tror jag att det är mycket viktigt att vi delar med oss av de goda exemplen till varandra.

Målet bör vara att en skoldag ska vara meningsfull även för en särskilt begåvad elev, det kanske innebär att denna elev har ett helt annat innehåll i sin undervisning än vad hans eller hennes klasskompisar har.

Genomgående gäller att vi måste tänka på att utöka personalens kompetens så att särskilt begåvade elever med någon typ av diagnos får stöd även för sin begåvning, och att särskilt begåvade barn med annat modersmål än svenska uppmärksammas.