Arbeta med språkstödjande undervisning

I förberedelseklassen på Råtorpsskolan, har vi arbetat med Istiden med fokus på att stärka språket. Reciprocal teaching, som är en strategi som bygger på fyra steg; förutspå, ställa frågor, att reda ut oklarheter och sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. Reciprocal teaching utvecklades från början för svaga läsare. Begreppet reciprok betyder ömsesidig som jag menar syftar till det dialogiska lärandet och samspelet mellan elever och lärare, men även elever emellan (Reichenberg & Lundberg, 2011).

Jag ser lärandet ur ett sociokulturellt lärandeperspektiv som bygger på det viktiga samspelet (Säljö, 2015). Det sociokulturella lärande perspektivet grundar sig ur den ryske psykologen Lev Vygotski teori, som menade att vi individer lever i ett socialt sammanhang där språk och kultur spelar en central roll för allt lärande. Stöd eller Scaffolding ges via läraren eller kamrater, som har mer kunskaper, i detta fall språkliga kunskaper. De viktiga samtalen hjälper våra elever att skapa identitet och att samtala om en gemensam textupplevelse är en del inom det sociokulturella perspektivet. Det är läraren som styr eleverna åt rätt riktning, för att utveckla sina tankar. Alltså en identitetsskapande aktivitet (Säljö, 2015). En pedagogisk strategi, som påminner om den reciproka, är genrepedagogiken (Johansson & Sandell Ring, 2015).

Genrepedagogiken vilar teoretiskt på ett sociokulturellt perspektiv på lärande och är en teori om språk, som bygger på systemisk funktionell grammatik, SFG. Enligt det synsättet är språk ett funktionellt verktyg för att fylla sociala behov. Språket erbjuder olika valmöjligheter för olika situationer och de val som görs har betydelse för hur man uppfattas och vilken makt man får (Johansson & Sandell Ring, 2015). Inom det sociokulturella perspektivet, handlade inte lärandet om vilka begränsningar en individ har, utan om vilka möjligheter en individ har att lära sig vid rätt stöttning, den proximala utvecklingszonen (Säljö, 2015). Min språkstödjande undervisning placerar jag inom detta fält. Eleverna måste ges rätt förutsättningar för att utvecklas utifrån sin nivå. Läraren måste därför ge stöd och förkunskaper för att tillåta eleverna att utvecklas optimalt.

Min språkstödjande undervisning gäller elever som läser i en Förberedelseklass, FÖK, som innebär att de skall förberedas språkligt för kommande studier. Jag placerar jag FÖK-klassen inom det kompensatoriska fältet. Kompensatoriskt perspektiv på inlärning innebär att man kompenserar eleverna för deras bristande kunskaper (Säljö, 2015). Förberedelseklass är en särlösning, som har ett kompensatoriskt innehåll. Elevens bristande kunskap av det svenska språket måste kompenseras. Min språkstödjande undervisning började med att vi besökte isen på Mariebergsviken, med syfte att uppleva en stor is, vilket kan ses utifrån John Deweys learning by doing princip. De nyanlända barnen måste ibland får känna, se och prova i stället för att bara få abstrakt information. I läroplan för grundskolan 2011, Lgr 11 står det; undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Skolverket, 2011).

Nyanlända elever som saknar tidigare kunskaper, och måste därför ges rätt stöd och insatser. Läraren har en viktig uppgift i att planera en språkstödjande undervisning, för bland annat de nyanlända eleverna. Många pedagoger saknar helt kunskaper inom området och behöver mycket stöd för att utveckla sin undervisning optimalt. Elever i högre årskurser, får ofta långa och svårbegripliga texter i såväl NO, SO och matematik. Vår roll är att visa på alternativa lösningar för att hjälpa eleverna till att utvecklas maximalt och uppnå kunskapskraven. Hägglund, (2013) diskuterar betydelsen av att använda framgångsrika arbetssätt och modeller samt att vi måste arbeta med att bygga broar, bridging. Vi måste samarbeta och förbättra vårt sätt att kommunicera med varandra alltså pedagoger emellan, vi måste sammanföra istället för att arbeta splittrande, bounding. Han skriver även om att vi inte ska tillåta kotterier, det vill säga isolerande, utan att alla elever skall tillåtas delta. Då en elev upptäcker att den är annorlunda och avviker från normen, kommer lärandet inte längre att utvecklas (Hägglund, 2013). Vår roll har stort värde och vi måste tillsammans utveckla lärmiljöerna och dess innehåll för att tillgodose alla elever i skolan.

Veronica Hjalmarsson

Referenser
Hägglund, S. (2013). Barns och ungas rättigheter i utbildning. Malmö: Gleerups.
Johansson, B., & Sandell Ring, A. (2015). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Reichenberg, M., & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal: för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Skolverket.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerup.