Likepress

Många ungdomar lider av dåligt självförtroende och låg självkänsla. De idealbilder som presenteras på sociala medier kan för många fördjupa känslorna av att inte duga som man är. Maja Hedin och Hanna Alricson som pluggar sista terminen på Information och PR-programmet vid Karlstads universitet närmade sig ämnet i sin c-uppsats: ”Fick jag bara 560 likes?” 

Med Instagrams redigeringsverktyg kan man enkelt ändra om sig själv till en person som man är mer nöjd med. Problemet är att den här konstgjorda idealbilden av “den perfekta människan” skapar press, som kan leda till sämre självförtroende. Man blir aldrig nöjd med den man faktiskt är - utan redigeringsverktyg. Hanna och Maja ställde forskningsfrågan "Hur upplever ungdomar press på Instagram?". De intervjuade 12 ungdomar och formulerade två nya faktorer som skapar stress; livsstilspress och likepress. 

Livsstilspress innebär att ungdomar känner krav på att uppvisa ett perfekt liv i strävan efter bekräftelse och likes. Ungdomar ska inte bara uppvisa perfekta liv online utan de ska även leva dessa liv offline. 

Likepress innebär att ungdomar känner sig pressade att presentera sig på "rätt" sätt i strävan efter likes. Ju snyggare, sexigare och mer högpresterande man kan presentera sig själv inslagen i ett skönt livsstilspaket, desto fler likes. 

Maja och Hanna menar att det för ungdomarna inte bara handlar om att räkna likes. Varje like rymmer ofta mycket känslor och antalen likes kan vara direkt avgörande för vilket självförtroende man möter världen med den dagen. De fortsätter med att betona att de verkligen inte är emot sociala medier.

- Men det är viktigt att vi alla förstår hur stor roll Instagram spelar för ungdomar, då press och krav kan påverka deras identitetsutveckling, säger Maja. Här kan skolan fylla en viktig roll. Hur pratar en om sociala medier i skolan? Hur når en fram till eleverna, när deras kunskaper om verktygen kanske många gånger är större än lärarens egna? 

Under veckan har Hanna och Maja fått ta emot Dik:s* uppsatspris för sin c-uppsats. Juryn menade att uppsatsen var: "en klockren vinnare av årets kommunikationsuppsats. Det är en utmärkt och välskriven studie med tydligt syfte, som lyfter ett nytt och aktuellt ämne samtidigt som den utvecklar tidigare forskning. Uppsatsen bygger på ett kvalitativt material som illustrerar den press unga upplever på Instagram, som både kan användas för vidare forskning och fungera som kompetensutveckling för alla som jobbar med unga, kultur och kommunikation." Källa: dik.se

Hanna och Maja utanför Karlstads universitet  Foto: Malin Åhs, Karlstads universitet

Läs mer! 

Här finns länkar till undervisningsmaterial, som man kan använda i klassrummet.

På Skolverket hittar du flera sidor med information och lärarhandledningar för att ta upp diskussion kring nätetikett och schysst/oschysst beteende online. Syftet är att förebygga kränkningar och att elever inte utsätter sig för onödiga risker. Skolverkets material hittar du här

Statens medieråd har tagit fram ett fint arbetsmaterial att använda direkt i undervisningen. Det hittar du här

Webbplatsen Surfa Lugnt har även de många bra tips, länkar och läromaterial samlat på den här sidan

Hanna och Majas uppsats kan du läsa här.

.

*DIK, Förbundet för yrkesverksamma inom Dokumentation, information och kultur, ingår i Saco, Sveriges akademikers centralorganisation

.

Foto: Malin Åhs, kommunikatör vid Karlstads universitet
Text: Lisa Svensson, redaktör på Pedagog Värmland