I skrivande stund

Anders Broqvist läser för elever
Robin Persson Erlingsjö, Marcus Mossfeldt och Anton Eriksson lyssnar när deras egna och deras vänners dikter läses upp av Anders Broqvist.

Dikt del 1Dikt del 2

– Jag är grymt imponerad. Och jag säger det från hjärtat.

Anders Broqvist ordnar släppfest i klassrummet och fyller luften med känslor. Det är högläsning ur elevernas egen diktsamling.

Anders läser om kärlek och utanförskap. Om längtan, bort och hem. Om drömmar och vardag i Ekshärads universum.– Tänk vilken tillgång det är, alla de här känslorna finns här, i ert klassrum. Och ni kan ta del av varandras tankar. Det är nu det stora äventyret börjar. Läs. Ta med hem i kväll. Ligg själv och läs. Fortsätt sen att skriva.  

Det rätt anspråkslösa häftet ”Dikter 7A och 7B Kyrkhedens skola 2015” tas emot med iver och koncentration. Innehållet hanteras under både tystnad och skratt. Det engagerar sina läsare, allt annat är omöjligt.

Dikt på orange bakgrund

Anders tycker att det finns ”en opolerad råhet och en äkthet” i elevernas dikter. Han kallar det ”akutkänsla”, det där som etablerade skribenter med tiden slipar bort. 

– Känslan av att man testar för första gången syns i språket. Det är kantigt och bräckligt och oändligt inspirerande. Jag vill aldrig förlora min tonåring.

Sjuorna i Ekshärad har på allvar fått ägna sig åt att skriva poesi, tillsammans med Ismael Ataria, poeten från Hagfors. Fast här i klassrummet är han Anders med tonåringarna, Anders från Hagfors, som kallar sin ADHD en tillgång och säger sig vara ett levande bevis för att man inte behöver skriva fint och stava rätt för att bli poet.

Han avfärdar alla fördomar om att poesi är för de intellektuella. Och säger att en dikt kan se ut hur som helst och att den absolut inte behöver rimma. 

– Det handlar om att skriva ut sina känslor och ha kontakt med sitt eget fantasimoln.

Anders har träffat Kyrkhedens sjuor fem gånger under terminen. De börjar känna varandra och vet vad han menar. Första gången de sågs berättade Anders sin livshistoria i föreställningsform, om hur han under högstadie- och gymnasieåren fann de skrivna orden, både sina egna och andras. Poesin öppnade dörrar till det personliga, till känslorna och livet.

Dikt till min älskade syster

Efter att Ismael Ataria rivit ribban för det poetiska berättandet och lyft skrivandet till nya höjder väntade workshop. Under tre olika tillfällen tilläts experiment och skrivövningar. Anders pratar om hur viktigt det är att ge sig än, låta pennan gå och sänka alla krav.

– Jag vill visa hur skrivandet kan användas utan bedömning. Det finns inget rätt och fel. Skolan kan vara så resultatinriktad. Det är lättare för mig som kommer utifrån att presentera en annan vinkel, tror han.

Anders tycker att eleverna varit nyfikna och tror att han nått också de som vanligtvis inte intresserar sig för språk. 

– Jag vill inspirera andra att öppna sin kreativa värld och våga vara personliga. Då kommer andra att känna igen sig. Poesi skapar förståelse mellan människor.

Poet och fyra elever läser
Elin Adolfsson, Nils Treffers, Matilda Norberg och Thea Finnkvist läser dikter från häftet tillsammans med Anders Broqvist.

Dikt det finns ingen i min väg

Isabelle Ejnermark och Martina Larsson tycker att skrivprojektet varit roligt och svårt på samma gång.

– Det var helt nytt att skriva på det här sättet. Dikter har vi inte hållit på med sen lågstadiet. Först kändes det ovant men sen kom orden. 

Isabell berättar att hon skrev om ensamhet och Martina om en plats hon tycker om.

– Det var en ljus känsla.

Tjejerna bläddrar i häftet och läser vad klasskamraterna skrivit. De tycker det är bra att alla är anonyma.

– Jag ser dikter jag kunde ha skrivit själv, om varför vi existerar och om man duger som man är. Det är ju såna frågor vi har, säger Isabelle.

Så bryter fnittret ut. Åt hästen och prästen och en apelsin som är fin. 

– Det är kul att det är en sån blandning. Och att man också får skratta. 

Tjejerna gillar att Anders menade allvar med att inget är rätt eller fel. Att en dikt kan se ut hur som helst.

Hans inställning är att alla tar ansvar för sina formuleringar och några förbjudna ord finns inte. Så länge man inte skadar andra vill säga. Men den gränsen har ingen varit i närheten av. Däremot valde Anders och so- lärare Maria Carlsson att låta hela materialet vara anonymt, just för att alla skulle våga dela med sig. Skolans sjuor står som avsändare och alla är representerade, men inga enskilda skribenters namn förekommer i diktsamlingen.

Dikt ensam

– Jag tror att det vara ett klokt beslut, säger Maria. En del berättar vad de skrivit och det är helt okej men möjligheten att vara anonym finns. Vi ville värna om den.

Hon är väldigt nöjd med projektet och tycker att det främjat kreativiteten.

– Jag har definitivt mött nya sidor hos mina elever. Och jag är förvånad över hur lätt det gick för dem att komma igång.

Att skrivandet stimuleras är viktigt ur många perspektiv, menar Maria. Att få sätta ord på tonårens alla känslor och tankar är så klart väldigt värdefullt, men hon tror också att ett experimenterande med språket påverkar eleverna att våga skriva i andra sammanhang.

– De skriver i alla ämnen, att uttrycka tankar, åsikter och fakta kommer igen överallt. Att träna språket och våga har man nytta av i så många sammanhang. 

Maria skulle gärna se att den här typen av fria läs- och skrivprojekt, helst med poeter och författare, återkom regelbundet. Att det var just Anders, med egna rötter i bygden, som mötte eleverna gav extra nerv, tror hon. 

– Jag jobbar med ungdomar runt om i hela landet. Det är roligt att göra det på hemmaplan men också svårare, kan jag tycka, säger Anders. 

Fast han slås av att villkoren är överraskande lika oavsett om hemmet ligger i en bruksort eller i en storstad.

– Kärlek, utanförskap och ensamhet finns överallt. Behovet av att uttrycka sina egna känslor och läsa om andras är gemensamt för de allra flesta. Jag vill visa att poesi angår alla.

Text: Helena Söderqvist
Foto: Øyvind Lund

Elev läser och väger på stolen
Henrik Nordlund bläddrar i häftet "Dikter 7A och 7B Kyrkhedens skola".

Tuschpenna på whiteboard

Elev i keps läser poesi

Två elever läser poesihäfte

Artikeln ingår i magasinet Kreativa skolan som gjorts av Pedagog Värmland, Karlstads kommun och Region Värmland för att visa upp det inspirerande skapande arbete som pågår i skolor och förskolor.