Entreprenöriellt lärande – vad innebär det egentligen?

Begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande har funnits ett tag i skolvärlden, men är fortfarande något som kan verka komplext och svårdefinierat. Egentligen är det vare sig något nytt eller svårt.  

En del ser ”entreprenörskap” som enbart kunskap om egenföretagande, men den breda definitionen handlar om att utveckla förmågor och kompetenser som gör oss företagsamma som personer. Detta innebär inte någon specifik metod eller något specifikt arbetsinnehåll, utan är mer ett förhållningsätt till hur vi bedriver undervisning i skolan och vilka förmågor och kompetenser vi vill att våra elever ska utveckla. Vi ser det entreprenöriella lärandet som en nyckel till att komma åt elevernas egen drivkraft och motivation.

Skolverket skrev in ”entreprenörskap i skolan” i LGR-11  och definierar det så här:

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.     (LGR-11, kap 1)

Det är de förmågorna som vi ska locka fram och entreprenöriellt lärande är något som ska genomsyra skolans alla nivåer.

- Inget nytt, säger då någon.

Nej, inte nytt, men nu med tydligt fokus utifrån ett förändrat arbetsliv och kraven på samhällsmedborgare i framtiden. Om vi strävar efter fler driftiga och motiverade unga människor både i skola och som vuxna, så får det konsekvenser för hur jag som lärare lägger upp min undervisning. Det entreprenöriella lärandet betyder att jag måste låta eleverna bli ännu mer delaktiga, de måste känna sig mer som medarbetare än bara som mottagare i sin egen lärprocess. De ska kunna känna att innehållet i skolan har med deras verklighet och kontext att göra.

Det handlar också om att vi måste låta skola och samhälle mötas. Det kan betyda att vi låter eleverna arbeta med ämnesövergripande projekt som inte stannar i klassrummet utan förflyttas ut i samhället och gör avtryck i elevernas värld utanför skolan. Det kan även betyda att samhället kommer in i klassrummet och att eleverna får insikt i att deras handlingar kan påverka och göra skillnad. Och bara det, att de får en mottagare förutom lärare och klasskompisar och att göra något som blir ”på riktigt”, gör att motivationen och skärpan ökar i deras arbete.

I skolan handlar alltså begreppet mer om att medvetet arbeta med lärandet så att eleverna får med sig ”ta-sig-för-samhet”. Detta är något de alla är betjänta av både i skolan och i framtiden oavsett om man går vidare och blir egenföretagare eller anställd.

När vi arbetar med utbildningar i vad entreprenörskap i skolan innebär utgår vi från denna figur:

Alla blomblad är bitar som representerar viktiga förhållningssätt i det entreprenöriella lärandet.

Hur ser din undervisning ut utifrån dessa begrepp? Vilka bitar gör du redan nu bra och vad kan du utveckla ännu mer så att eleverna kan utvecklas till företagsamma individer?

Lär vidare!

Skolverkets skrift Entreprenörskap i skolan

En kunskapsöversikt över entreprenöriellt lärande skriven av Martin Lakeus hittar du här

En film om entreprenöriellt lärande av Martin Lakeus hittar du här

Text: Mattias Walan, verksamhetsledare Framtidsfrön Värmland

FramtidsFrön är en ideell förening som har arbetat med entreprenörskap i grundskolan sedan 2002. De erbjuder förskola och skola kompetensutbildningar och inspirationsmaterial inom entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärlden. Du kan läsa mer om Framtidsfrön här